Målsättningen har varit att skapa en unik båt med komfort för en stor familj, med en tidlös formgivning, med rätt utstrålning (trygg och djärv kanske?) men samtidigt modern nog att ligga väl framme även efter flera decennier.

Men ritningen skall inte tas för allvarligt. Den är ett hastverk som skulle behöva finputsas i alla detaljer, höjder, vinklar, radier innan den blir OK. Just nu känns den lite klumpig. Små förändringar gör underverk för karaktären och intrycket.

SKROVSTORLEK

Båtstorleken 38’ är noga vald utifrån utrymmeskraven. Men utrymmeskraven fick inte innebära att sittbrunnen staplades ovanpå inredningen som i de flesta andra båtar.

Man kan nämligen variera nästan alla parametrar i en båt (längd, bredd, vikt o.s.v.) och få både för- och nackdelar med förändringen. Varje förändring ger en lång rad effekter i andra och tredje led. Går man igenom alla parametrar finns det egentligen bara två saker som är enbart positiva: Att samla alla stora vikter nära mitten på båten är det ena. Det andra, viktigare, är att få tyngdpunkten så djupt som möjligt ner i båten.

I moderna båtar gör man ofta inte det. De flesta moderna cruisingbåtar lider av att ha höga fribord. Däcket med all utrustning + riggen på en 38’ båt väger kanske 1_ eller 2 ton och flyttar man upp den vikten 5, 10 eller 15 cm, blir båten topptung. Den blir vekare i frisk vind, mera påtagligt vid större krängning. Den får ett större vindfång och blir mera ohanterlig. Och man sitter högre, utan särskilt mycket känsla för seglingen. Man kan kompensera med mera bly i kölen, men då börjar båten kännas tung och seg. Hur man än gör så tappar man stabiliteten, eller farten, eller seglingsglädjen. Eller alltihop.

Det är inte fel på alla andra båtar. Men sammanhanget mellan tyngdpunktsläge och åtföljande egenskaper är en naturlag och min filosofi är att åtminstone inte rita högre båtar än nödvändigt.

KONFLIKTEN MELLAN AKTERRUFF OCH SITTBRUNN

Den vanliga typen av akterruff som finns på andra Europeiska båtar idag har en dubbelkoj på ena sidan om ingången och wc på andra. Man får kravla med fötterna före över kudden och tränga in sig under sittbrunnen (Dehler, Beneteau, Bavaria, ja de flesta båtar upp till 40 fot ser ut så). Ofta är det bara 40-45 cm mellan inre delen av kojen och sittbrunnsdurken och vill man åstadkomma mera höjd måste man göra båten oproportionerligt hög. Jag ville ha sittbrunnen i aktern, men absolut inte med den inredningen.

Men jag ville också undvika centrecockpit med passage under däck (trist sittbrunn och hög tyngdpunkt) eller sittbrunn akterut med akterruffen mitt under (som på äldre Swanbåtar, oskyddad högt belägen ruffingång och en djup trappa ner i båten så att personer som är nere inte har någon kontakt med personer i sittbrunnen).

Lösningen på problemet var vanlig på båtar från 20-talet och framåt, med akterruffens tak på ena sidan och ingången på andra sidan. Med bra sittbrunn, bra utrymme men utan några höga fribord.


TYNGDPUNKT OCH VIKT

Den andra faktorn för att få en låg tyngdpunkt och en styv båt, är naturligtvis att bygga så lätt att man kan placera en proportionellt större vikt i kölen. Moderna laminat med multiriktade vävar har en avsevärt högre glashalt och en mångdubbelt större styrka än tidigare material. I kombination med isopolyester och modern gelcoat eliminerar man nästan vattenupptagning (som förutom andra problem ger ett ytterligare vikttillskott). Och i kombination med Divinycell får man en styrka, stumhet, slagtålighet, isolering och ljuddämpning som man tidigare bara kunnat drömma om.

Med skrovets lättare byggnadssätt kan riggdimensionerna minskas en liten aning, vilket i sin tur kräver mindre kölvikt. Man skapar en positiv spiral.

För att ballasten skall göra nytta måste den förstås ner så långt som möjligt. Man kan göra en djup kort fenköl, men minst lika effektivt är att placera hela blyvikten längs underkanten på en grundare, längre fena. I form av en markerad bulb. Detta ger en idealisk kombination av styv båt, med måttligt djupgående och tålighet mot grundstötningar. Det fungerar på kryss också, med bra bett, om bulben har rätt utformning.


PRESTANDA

En modern båt kan göras mera lättdriven. Jämför Taileron 38 med den mera konventionella Victoria 38 i tabellen: Bara tre dm längre, men hela två dm bredare. Klumpig? Nej, betydligt slankare i vattnet. Med lång vattenlinje, och mycket god fartpotential. Men dessutom betydligt vassare i förskeppet för att klyva sjön utan att stoppa, och utan att komma i gungning. Vinkeln mellan vattenlinjen i stäven på sb och bb sida på Victoria är 46 grader; på Taileron 36 grader (det är fortfarande få konstruktörer som till fullo förstår vad detta innebär!)

Allt detta handlar förstås delvis om fart, men minst lika mycket om komfort. Fartpotentialen gör att man inte måste segla med gasen i botten, utan kan anpassa segelföringen. På hård kryss i stökigt vatten minskar man segel och tar ner farten från drygt 7 knop bidevind till 6 - 6_. Båten går mjukt och mera upprätt. En båt som kräver att pressas hårt, som är vek eller gungar våldsamt är inte rolig att leva i.

Avvägningen av förskepp och akterskepp, över och under vattnet, har inget inflytande av RORC eller IOR. Men inte heller av dagens moderna strykjärn (inga namn nämnda, känsligt ämne) som lägger sig på näsan vid krängning.

Rodret på Taileron 38 har dessutom unika egenskaper. Funktionen bakom detta kommer att offentliggöras under år 2000.


SITTBRUNN

Hanteringen i övrigt är naturligtvis fullt modern och allting kan skötas från brunnen. Däcksutrustning och system har utvecklats mycket senaste decenniet. Sittbrunnen är på den bästa platsen i båten, i aktern, inte för högt upp, med perfekt sikt, torrt, bekvämt, som en riktig segelbåt.

Sittbrunnen avslutas akterut med en lucka som fälls ner ur akterspegeln. Nerfälld kommer den att bilda en plattform i durkhöjd, med badstege. Därigenom är den också en viktig säkerhetsdetalj. Men framförallt ger den möjlighet att ta sig bekvämt ombord från dingen. Som att gå iland på en låg brygga.

Utvändigt har alltså Taileron 38 ett mera slankt och lättdrivet skrov än det mesta som flyter. Men man skall inte låta sig vilseledas av detta; trots sin slanka skrovform har hon större skrovvolym för sin storlek än de flesta.

EN BÅT ATT LEVA I

Inredningen framgår av bäst av ritningen. Min strävan har varit att göra allting okomplicerat, därför att en enkel lösning ofta blir lättare, billigare och strukturellt rakt på sak.

Jag har ritat båten bekväm för en familj, men med utrymmena mera privata så att man också kan samsas två par, kanske med ett eller två barn i salongen. Därmed kan båten fungera väl också för ”generationsboende” eller för segling med några personer av samma kön som kanske inte vill dela koj eller hytt.

För att åstadkomma en känsla av luft och rymd i ägarens sovrum har jag utnyttjat hela båtens bredd, som där akteröver inte är särskilt mycket smalare än maxbredden, dvs ungefär 3_ meter. Detta utrymmet är tänkt för två. Kojerna, kanske med en fin vit ribbgarnering mot sidan, upplyst av ett par däcksprismor och med den lilla soffan däremellan, ger rummet en fin atmosfär. Det är ståhöjd i hela utrymmet över durken. Full sitthöjd över kojerna. Ljuset från däcksprismorna kompletteras av öppningsbara fönster mot sittbrunnen och ett stort skylight.

Det kan vara lämpligt att disponera om inredningen något och t ex ge plats för ett par garderober i ägarhytten. Andra variationer är också påtänkta och kan med fördel genomföras i samarbete med kommande ägare.

Från ägarhytten är det en privat ingång till wc/dusch, men det finns också en dörr för de andra ombord och wc är tänkt att fungera bra som dagtoalett, till sjöss, och som torkutrymme.

I övrigt har jag lagt tonvikten på ett riktigt kök nästan som hemma där 2-3 personer får plats att hjälpas åt. Köket är båtens centrum med närhet till allting. Förstklassig navigationsplats med plats för ovikta kort. En stor ombonad salong med matplats för alla.

Jag har föreställt mig en traditionellt ombonad inredning i kök och salong, med mycket trä, eller varför inte vitt med lackade dekorer av hondurasmahogny. Med en del fina detaljer, elegant utan att vara överarbetat. Men man kan mycket väl tänka sig enklare sovrum, med rena ljusa ytor, sparsam dekor, billigare och lättare material, en fin matta på durken. Smakfulla färger och bilder på väggarna kan vara ett fint alternativ till den lite mörka mattlackade mahognyinredningen som dominerar på båtar från Orust.


Dimensions:

L.O.A. 11,75 m
D.W.L. 9,90 m
Beam, maximum 3,72 m
Beam, waterline 3,08 m
Draft 1,80 m
Displacement 6950 kg
Ballast 2850 kg
Sail area 67,5 m_


Ratios:

D / L 203
SA / D 18,5
SA / WA 2,15
Entry angle 18 degrees
LYS approx. 1,27